Rekombination i den nya industristaden

I senaste numret av tidskriften Arkitektur, Nr 1 2011 skriver jag om Thomas A. Huttons bok om nyindustriell urbanism – återger texten nedan, men det finns naturligtvis mycket mer värdefullt att läsa i papperstidningen!

Thomas A. Huttons The New Economy of the Inner City handlar om hur avancerade ekonomier återanvänder urbana områden för nya kombinationer av tillverkning, kultur och socialt liv. Bokens intention är att aktualisera frågan om industrisamhällets betydelse för dagens stadsekonomiska utveckling. Hutton följer upp den omstruktureringsprocess som skedde under 1980-talet när traditionell manufaktur och industri försvann från centrala stadslägen i Västeuropa. Under senare år har dessa ”postindustriella” stadsmiljöer sett en renässans av teknikintensiv produktion i form av internetfirmor, dataspelsutvecklare, grafiker och designers. Utvecklingsdynamiken är i jämförelse med den traditionella industristaden högst instabil, men de nya industrierna har påtagligt bidragit till nya företagskulturer och i flera fall dramatiska urbana förändringar. Boken ställer frågan om hur dessa processer äger rum, rent bokstavligt. Hur förändras stadsmiljöerna? Vilket omvandlingstryck kan man avläsa på arbets- och bostadsmarknaden?

De empiriska fallstudierna är från olika stadsdelar i globala städer som London, Singapores Chinatown, San Franscico och Vancouver; stadsdelar som tidigare betraktades som ”postindustriella” men idag huserar ett nytt industrilandskap. Genom att fokusera på industriformationer i viktiga innerstadsmiljöer önskar Hutton säga något väsentligt om hur den industriella produktionen använder stadsmiljön som ett experimentfält och som ett sammanhang för innovationer: Hur tar lokalsamhället hand om globala marknader? Hur sprider sig ny industriverksamhet i innerstäderna? Hur omgestaltas den sociala miljön?

Studien kartlägger den faktiska markanvändningen i innerstäderna. Nyckelordet för Hutton är ”rekombination” – en förmåga som vissa stadsmiljöer har att underlätta nya kopplingar mellan exempelvis industritillverkning, manufakturarbete, serviceföretag och kulturproduktion. De lyckosamma föreningarna är beroende av ett historiskt framväxt mark- och fastighetsutnyttjande som i viss mån är självreglerande men som lokala politiska beslut också påverkar. Som exempelvis när stadsledningen i Vancouver beslöt att upprätta en lokal ”Marshall-plan” i början av 1990-talet för nedgångna områden med småindustri.

Det finns mycket intressant att ta del av i Huttons bok. Särskilt de djupgående empiriska exemplen visar vilken rik bild av stadsförändring man kan förmedla genom att variera metoder – från GIS-studier och exploateringskartor till medierapporter och intervjuer med lokala aktörer. När det gäller de övergripande förklaringsanspråken blir det tunnare. Bidrar den nya ekonomin och företag inriktade mot kulturproduktion mer än normalt till ekonomisk tillväxt, eller attraheras dessa verksamheter till redan växande städer? Richard Florida, som Hutton stundtals hänvisar till, har inte heller något bra svar på den frågan. Därtill förblir det oklart genom hela boken om det är innerstadsläget eller den komplementära ekonomiska förmågan hos en stadsregion som är den primära framgångsfaktorn. En dynamisk kombination av gamla och nya industrier sker ju faktiskt på flera andra platser än i centrala städer.

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Architecture, Urban America, Urban Asia, Urban economy, Urban Europe och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Rekombination i den nya industristaden

  1. André skriver:

    Det var värst! Kul. Tack.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s