Elinor Ostrom och stadens allmännytta

Många är ordentligt nöjda med årets ekonomipristagare till Alfred Nobels minne, Elinor Ostrom.  Äntligen en betydande samhällstänkare! Äntligen någon som teoretiserar kring gemensamma värden och som intresserar sig för förhållanden utanför marknaden. (Lite akademikersjuka spelar väl också in: har jag använt en teoretiker i mitt eget arbete blir hon delvis ”min”!)

Ostroms forskning handlar huvudsakligen om hållbara sätt att förvalta naturliga, och begränsade, resurser. Hon har visat att närheten till besluten och gemensamma regler upprättade av brukarna fungerar bättre än privatiseringar. Sverker Sörlin skriver i Dagens Nyheter i dag om Ostroms enorma inflytande.

Men det är faktiskt inte bara för betesmarker, vattentäkter och andra naturresurser som tanken om det allmännas möjligheter går att tillämpa. Jag minns att Sverker Sörlin själv höll ett inledningsföredrag på en konferens i Stockholm år 2006 anordnad av European Association of Urban Historians där han efterlyste Ostroms teoretiska perspektiv även på staden och den gemensamma byggda miljön, dess förvaltning och ekologi.

Det är beundransvärt vilket finger i luften Sörlin hade. 2007 gav Journal of Urban History (Vol. 33, Nr. 3) ut ett temanummer ”New Perspectives on Public Housing” och därefter har en serie undersökningar följt om allt från stadsparker till gasledningar som mänskligt skapade allmänna resurser i städer. (En lysande undersökning är just Martin Dauntons ”Consuming gas” som handlar om den kommunala monopoliseringen av hushållsgas i London under 1800-talet i termer av resursmedvetenhet och konsumentskydd!)

Omvärderingen av ”public housing” har också blivit influerad av tanken på det allmänna som en ”resurspool”. ”Unlike people in many cities, nobody in New York would dream of tearing down public housing”, skrev arkitekten Alexander Garvin i artikeln ”Planning Now for the Twenty-first Century” för en tid sedan.  Anledning är att public housing – hur ful, felplanerad och skabbig den än må vara i sina enskilda inkarnationer – har omvärderats som hotad men nödvändig allmän resurs i ett modernt urbaniserat samhälle.

Med Garvins ord om situationen i New York: allmännyttan står för det gemensamma åtagandet, den är en buffert mot marknadens slagsidor, den ska ses över med omtanke – och 240.000 familjer står i kö för en lägenhet!

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Urban economy och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s