Berlin – vardagsmiljöer: Marzahn-Hellersdorf

Ahrensfelder Terrassen i Marzahn-Hellersdorf. Det mest framstående exemplet på "Rückbau"-strategin. Dessa hus var tidigare tjugo våningar höga.

Ahrensfelder Terrassen i Marzahn-Hellersdorf. Det mest framstående exemplet på ”Rückbau”-strategin. Dessa hus var tidigare tjugo våningar höga.

Området Marzahn-Hellersdorf i östra Berlin är den största stadsdelen i Tyskland med industriellt prefabricerade bostadshus – Plattenbauten. Mellan 1977 och 1990 uppfördes en egen ”storstad” i storstadens grönare yttre stråk med plats för 178.000 invånare.

Området bestod av sex till elva våningar höga skivhus med omväxlande punkthus på upp till tjugotvå våningar.

Marzahn 1987 så som området presenterades i samband med Berlin 750-års jubileum i DDR. Foto: Bundesarchiv Frei.

Marzahn när stadsdelen var närmast färdigbyggd. Området presenterades som ett mönsterexempel på nya bostadsmiljöer i samband med Berlins 750-års jubileum år 1987. Foto: Bundesarchiv Frei.

Till följd av den statliga bostadspolitiken i DDR hade de inre stadsdelarna av Östberlin mer eller mindre lämnats åt sitt öde. Det fanns inga erkända privatägare till de gamla fastigheterna och av ideologiska skäl ansågs kvarterstaden vara en kapitalistisk miljö som hade sugit ut de arbetande klasserna. Successivt tappade landet kunskap om hur man sanerade upp och bevarade gamla stadsmiljöer. DDR byggde ständigt nytt istället, adderade urban terräng på den befintliga staden, eller fyllde igen luckor och stråk med industriellt tillverkade bostadsenheter.

Under DDR-tiden var stadsdelen delvis snarare ett prestigeområde som gärna visades upp av stadens myndigheter för utländska besökare och som hyste ledande partifunktionärer. (I filmen De andras liv från 2006 är det i en av dessa stadskvarter som stasiagenten Gerd Weisler bor.)

Efter murens fall, mellan 1990 och 2006, gick befolkningsutvecklingen dramatiskt nedåt i Marzahn-Hellerdorf. Invånarna sökte arbete och utbildning på andra håll, gärna i de gamla västtyska förbundsrepublikerna. Familjepolitiken stupade och kvinnor avhöll sig från att skaffa barn i den utsträckning som tidigare varit vanligt i Östtyskland.

Stadens styrande och kommunala bostadsbolag började från 2002 en planerad nedmontering av stadsdelens bostadsbestånd – ett s.k. ”Rückbau”. Det betydde fram till 2008 försvann nästan 5.000 lägenheter. Därtill nedmonterades, fysiskt, den sociala infrastrukturen från DDR-tidens liv, förskolor, skolor och servicecentra.

Den mest uppmärksammade omgestaltningen skedde vid Ahrensfelder Terrassen, som har blivit närmast en ikon för nedmontering av Plattenbau-områden i gamla Östtyskland som har drabbats av utflyttning och befolkningsminskning. Här plockades våningar från höghusen modullägenheter ned i olika grad för att skapa ett terrasserat landskap med närhet till gata och parkytor.

Omkring 2007 hade området åter hamnat i balans. Yngre barnfamiljer och framför allt seniorboenden präglade området. Fortfarande har invånarna ofta koppling till den tidigare östberlinska stadsmiljön. Marzahn-Hellersdorf har varit föremål för otalig omgestaltning, arkitektoniskt och landskapsmässigt, och stadsutvecklingskoncepten har lett till en dynamisk grön stadsdel med flera projekt för närodlingar och rekreation. Kring S-Bahnstationerna finns stadsdelscentrum med restauranger, casinon, bibliotek, sportanläggningar, köpcentrum etc.

Den gradvisa stabilisering av området har dock sedan ett par år tillbaka kommit att uppfattas som hotad av invånarna själva. Anledningen är de dramatiskt stigande hyrorna i Berlins inre stadsdelar – Kreuzberg, Prenzlauer Berg, Neukölln, Friedrichshain – som tvångsmässigt driver bort fattigare invånare till Plattenbau-stadsdelar som Marzahn-Hellersdorf där hyrorna är lägre.

Marzahn-Hellersdorf har därför fortfarande att kämpa med sin negativa image, som området fick direkt efter 1989. Men denna gång p.g.a. den centrifugala kraft som bostadsmarknadens ekonomiska och sociala utveckling i Berlins inre delar har skapat.

_________

Ett nytt avsnitt av podcasten Staden släpps imorgon fredagen den 4 oktober. Vi kommer prata uppgång och fall – och kanske uppgång igen av vardagsmiljöer i Berlin.

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Architecture, Berlin och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s