Little Hanoi

Sapa, Prag

Under EAUH-konferensen i Prag i förra veckan tog jag mig ut till Sapa, ca 45 minuter med t-bana och buss mot Sidliste Pisnice för att titta på det område som går under beteckningen ”Little Hanoi”. Det är en utsträck areal mellan panelhus och åkrar bestående av gamla flyghangarer och packhus.

Sapa, brandskadade f.d flyghangarer.

Området härjades av en brand för några år sedan och bär fortfarande spår av viss förödelse. Men kommer man in i lagerhallskvarteren öppnar sig en märklig etnisk handelsenklav som även för tjeckerna själva är tämligen obekant.

Sapa, Prag.

Det bor i dag ca 80.000 vietnameser i Tjeckien. De har blivit den tredje största minoriteten efter ukrainare och slovaker. Det är också den snabbast växande, men bristfälliga demografisk statistik och den vietnamesiska communityns något hemlighetsfulla förhållande till de tjeckiska myndigheterna gör att siffrorna är osäkra. De flesta bor i Prag, men stora grupper finns även i Karlovy Vary och i norra Böhmen runt industristaden Usti nad Labem.

Den ursprungliga kontakten mellan länderna berodde naturligtvis kommunismen. Det skedde ett livligt studentutbyte mellan Tjeckoslovakien och Vietnam genom bilaterala avtal mellan regimerna. Vietnameser studerade mest inom tekniska områden, men även tjeckiska språket och litteraturen och inte minst det mest säregna av tjeckisk scenkonst – dockteater.

Med sammetsrevolutionen 1989 blev de tidigare avtalen ogiltiga. I vakuumet som uppstod åkte många hem, men invandringen tog snart fart på nytt. Nu var det inte studier som lockade utan närmast uteslutande handelsverksamhet, grossistföretag och restaurangbranschen.

 

Det är del av historiens ironi att den relation som en gång etablerades genom anti-kapitalistiska avtal nu är en bärande del i den globala detaljhandeln. I Sapa svämmar hangarerna över av elektronikvaror, billigt porslin och oceaner av mjukdjur redo att dimpa ned i någon turistfamn vid Staré Namésti.

Sapa, Prag.

Jag slår mig slutligen ned någonstans och beställer en Banh Qun, rispankaka med kött och svart svamp. En förhöstlig sol värmer mellan flyghangarerna. Rumsligheten är paradoxal; tät och avlägsen samtidigt, intim men bilburen. Handel, lager, matställen och billiga resebyrårer blandas men utan att det uppfattas som stadslikt på något sätt. Mer som ett gigantiskt väntrum. Eller som om alla Prags innerstads shoppinggator rivit av sig sina masker och visat hur de egentligen ser ut därunder.

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Architecture, European urban history, segregation, Urban Asia, Urban economy, urban sociologi och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s