Efter den senaste posten om kartograferingen av det urbana förfallet i St. Louis uppmärksammades jag av en spansk kollega på en annan historisk visualisering och tillsändes några bilder:

Geografen Víctor Hurtado har nyligen i boken La Sublevación (upproret) sammanställt en atlas över Francos kuppförsök den 18 juli 1936 som utlöste det spanska inbördeskriget, och hur både fascistiska och republikanska trupper rörde sig på gatorna i flera spanska städer.

Smala gränder eller breda avenyer spelade en stor roll: var man placerade barrikader och krypskyttar, vilka institutioner och byggnader man lyckades ockupera, vilka stadsdelar man kontrollerade, något som i sin tur berodde till stor del på var sympatisörerna befann sig.

Händelsen blir politisk-topografisk i Hurtados atlas. Det relationella nätverket av rumsliga maktstrukturer blir med ens synlig, och man tycker sig förstå den intensiva och komplexa dynamik som fanns i spanska städer under 1920- och 1930-talet. Vissa byggnader och gatustråk spelar huvudrollen under denna julidag. På en del ställen gömde sig befolkningen undan vild skottlossning, på andra pågick förhandlingar mellan de stridande parterna på öppen gata.
Hurtado framhåller i sin atlas att det fascistiska upprorets slutliga seger endast berodde på små detaljer, kontroll över några gathörn, en snabbare väg till ett viktigt hus – ofta med bara några minuters marginal före motståndaren.

Det här är kartografering som en korsbefruktning mellan politisk historia, urban geografi och teoretisk aktivism. Samtidens fascination för att förklara sociala processer rumsligt sprider sig verkligen inom historisk forskning och samhällsdebatt. Min spanska är rostig men jag måste beställa boken ändå, texten är uppenbarligen inte huvudattraktionen.

El Pais recension av boken:
V. Hurtado, 2011. La Sublevación. Edicions Dau: Barcelona.