Två jubileum – Berlinmuren 50 och Die Grüne 30

I dagarna förbereder man sig i Berlin på två högst olika födelsedagar, men som berättar en hel del om vilka enorma förändringar staden har gått igenom under en halv människoålder:

Den 13 augusti är det femtio år sedan Berlinmuren uppfördes. Jag har skrivit om murens arkitekturhistoriska utveckling tidigare – men jag har märkt att jag har missat en variant av första generationen av befästningsanläggningen – nämligen att den på vissa ställen endast utgjordes av stängsel och hönsnät innan den beställda tegelmängden till slut nådde staden.

Nät och galler, 1961

Tips om aktuell litteratur, där framför allt Annett Gröschner och Arwed Messmers fotopanoramor ”Aus Anderer Sicht. Die Frühe Berliner Mauer” är fantastiska! Därtill ett skurilt försök till revisionism: minnesboken ”Ohne die Mauer hätte es Krieg gegeben” skriven av två f.d. gränssoldater som rättfärdigar murbygget å ena sidan (”annars hade hela landet åderlåtits på sin befolkning”(!)) och å andra sidan skyller på pressen från Sovjetunionen att uppföra den.

Det stämmer inte. Det är rätt allmänt känt att DDR:s ledare och partichefen Walter Ulbricht agerade till stora delar på egen hand för att få uppföra Berlinmuren. Chrustov tyckte snarare att det var bäst för Sovjetunionen att inte göra någonting, då han var övertygad om Västberlin småningom skulle tillfalla östblocket i ett framtida förhandlingsläge mellan stormakterna.

Igår körde Babylon Mitte ett potpurri av kortfilmer om muren från 1962 till 1989 under titeln ”Rock the Wall”. En skruvad blandning av DEFA-pärlor, musikvideor, punk-aktioner med eldkastare, tecknade satirer, paranoida instruktionsfilmer ur Stasi-arkiven och lite annat. En italiensk performancegrupp besökte Västberlin 1988 och bombade då östsidan med små och stora teddybjörnar. Sånt var trevligt att se.

En av amatördokumentärerna var dock så gripande att man liksom efteråt inte fattar varför inte hela biografen bara reste sig upp och gick ut och grät. En gammal dam bevittnade hur muren uppförs i korsningen Bernauer Strasse – Brunnenstrasse i Wedding, de river grannhusen och gräver upp gravarna på den gamla St. Elisabeth-Kirche kyrkogården. ”Men här är allt ett. Vi är samma kvarter”, säger hon till gränssoldaterna, och i voice-over rekapitulerar hon kort över sitt liv: alla män i familjen stupade, söner, fäder, rubbet. ”Jag känner en sådan tacksamhet till livet”, slutar kvinnan med att säga in i kameran och det träffar en som en påle i hjärtat. Jag tror inte jag blivit så berörd på flera månader.

Det var absolut knökfullt på biografen. Av någon anledning känns det som att uppförandet av murar mer slår an en sträng i samtiden än raserandet av dem. (SVT har en kort inslag i deras öppna arkiv daterat 1986, när det var tjugofemarsminneoch muren fortfarande stod.)

Födelsedag nummer två: I september är det 30 år sedan Die Grüne för första gången kom in i Berlinparlamentet och maktens korridorer. Tip har ett riktigt bra reportage (i papperformat) om detta partis närmast osannolika metamorfos: från ett alternativt, spretigt missnöjesparti som squattade, odlade illegala rovor och ägande sig åt snark-mösse-demonstrationer när borgmästaren Diepken talade på 1980-talet – till att bli den urbana medelklassens självklara partival.

Die Grüne, Snarkmössedemonstrationen i Berlinparlamentet på 1980-talet.

I mitten av september är det kommunalval i Berlin och die Grüne kan bli det största enskilda partiet med över 30 procent av rösterna. De Grönas framgångar är till avgörande del en importfråga. Det är som urbant livsstilsparti de Gröna fick sina största framgångar. I stort sett alla som flyttat till Berlin de senaste tio åren väljer de Gröna. Fallenheten att välja röda partier kommer från de kvarboende socialgrupperna som pryglas rätt ordentligt i arbetsmarknads- och hyresstatistiken.

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Berlin, European urban history och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s