Socialekologisk stadsdesign

Efter att ha lyssnat till Alfredo Brillembourgs föredrag på London School of Economics om urbaniseringsvågen i bl.a. Venezuela (lyssna på podcast av föredraget, rekommenderas varmt) förstår jag hur dramat mellan stad och landsbygd ständigt spelas upp i urbaniseringsprocesser, men på det mest mångskiftande sätt beroende på geografi, ekonomi och demografi.

Krympande och övergivna städer som i det nordamerikanska rostbältet har stadigt fått en oplanerad grönstruktur att beakta, ödemark, vegetation på platser som tidigare var del av stadens infrastruktur. En del används för urban farming och olika försök att vända förfallet till ett slags eko-urbanism, men det är bara en mindre del av utvecklingen. I Kina och andra boomande länder i Asien går den fysiska urbaniseringen så fort att infrastruktur och allmän service inte har en chans att hänga med. Skyskrapor uppförs med risfälten som granne.

Urbanitet har följaktligen blivit ett sätt att tänka om hela världens hållbarhet och framtida gestalt – kvartersstad eller promenadstad är provinsiella frågor och i sammanhanget helt ointressanta. Det är de urbana regionerna som kommer styra ekonomi, kultur och rörlighet framöver – och inom dessa regioner ryms tätare bebyggelse och landsbygd. Det är en avgörande komponent i urbana ekosystemtjänster att en mångfald av både gestaltade och naturliga rumsliga ekonomier finns inom samma geografiska område: ”socialekologisk stadsdesign”.

För ett par veckor sedan lyssnade jag på Stefan Barthel, resiliensforskare som nu arbetar inom ett projekt om Stockholms miljöhistoria. Han refererade till forskning som visade att exempelvis koloniträdgårdarna på Södermalm bidrog till både bättre luft och en större biologisk mångfald i stadsdelen än vad som även kunde återfinnas på den ”riktiga” landsbygden, som ofta är inriktad på ensartad produktion och skapar därför mono-biotoper. Stadsodlarnas fröbytarkultur och förvaltande av gamla växter och traditioner ger ett sådant rikt pollineringsområde i stadsmiljön att exempelvis Hornstull har en mer diversifierad ”natur” än Ödeshög.

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Stockholm, Svensk stad och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s