Stålwire, neon, snut, hopprep…

Igår när åskan drog in över loftgångssödermalm och det kändes lite parisiskt för ett ögonblick, gick jag ut på balkongen. Med ens slog det mig hur mättad med urbana artefakter och emblematiska företeelser min blickvinkel var:

Att se neonskyltar uppifrån:

Restaurangskylt från lägenhetsbalkong

Att ha en stålwire för gatulyktorna över Hornsgatan fästad på fasaden brevid barnens sovrumsfönster.

Wire för gatuljus vid sovrumsfönster

Att se snabba polisingripanden mot huliganer på en överbelamrad sportbar.

Crime scene på Hornsgatan

Nästa kväll:   en flicka som hoppar hopprep i närmare en timme fram och tillbaka över loftgången. Kommer någon ur lägenhetsdörrarna väjer hon som en gädda.

Flicka hoppar hopprep på loftgång

Flygplan efter flygplan på ingående till Bromma flygfält. Ett säkert inslag i söndagskvällens rutinljud.

Motorvägen i himlen går rakt över riktmärket Högalidskyrkan

Det här är historiska välfärdsstadskvarter-  här kan man verkligen känna vingslagen från när livet lades tillrätta…

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Stockholm, Svensk stad och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Stålwire, neon, snut, hopprep…

  1. Joakim skriver:

    Dina bilder påminner mig om en dokumentär som är helt filmad från regissörens fönster. Minns det som att de är någon postsovjetisk stad men kommer inte ihåg från vilket land. Kommer tyvärr inte ihåg titeln eller regissörens namn så om du eller nån annan vet vilken film jag tänker på så får den gärna säga det.

    Filmen är helt utan speakerröst och visar bilder som när ett duggregn långsamt täcker gatan eller hur skuggorna förändras över dagen, byggarbetare som jobbar, människor som bara passerar eller kanske stannar och för ett kort samtal och sedan fortsätter etc. Vid ett tillfälle stannar en polistransport och två handfängslade män hoppar ut där bak men blir snabbt stoppade rätt brutalt av polisernas batonger.

    Så enkelt men minns hur jag sögs in filmen och var oerhört fascinerad.

    • arbetsbok skriver:

      Tack för din kommentar, Joakim. Jag har beslutat mig för att bli lite mer bildbaserad i arbetsboken; man kan även som yrkesskadad akademiker berätta rätt mycket med bilder. (Och så tror jag det är roligt att läsa en blogg med bilder!) Det skulle intressera mig mycket vad filmen o regissören heter – jag ska höra mig för om ditt tips bland kännarna. Själv kom jag på att jag faktiskt har sett en liknande film på youtube (den verkar tyvärr vara borttagen för jag kollade just), en handkamera som fångar en gata i Budapest från ett lägenhetsfönster. Ganska sjabbig del av stan och där finns oändligt långsamma scener av människor som skjuter trasig kundvagnar, väntar på bussen i regn etc.. Jag kände samma sak som du inför ditt exempel: man vet inte riktigt varför man blir så fascinerad. Men är som om man fått ögonen tvättade och något har blivit klarare.

  2. Pär E skriver:

    Insup skönheten från min balkong strax utanför tullen:

    Här börjar Förorten!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s