Bostadsrätten – en hämsko för hyresmarknaden

Handelskammaren i Stockholm vill göra det lättare – och inte minst mer lönsamt – att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Svårigheterna att komma över en bostad i Stockholm kräver att hinder och regler luckras upp, säger Bengt Egardt på Handelskammarens hemsida och i Metro i dag.  På flera håll har det den senaste tiden dragits paralleller till hur mycket enklare det är att komma över en hyreslägenhet i Bryssel, Amsterdam, Berlin eller Köpenhamn än i Stockholm, där det som bekant är deprimerande väntetider. (Dylika rapporter står vanligtvis Fastighetsägarna bakom… men bristen på lägenheter är ju likväl reell.)

Det är säkert bra på flera sätt med färre regler kring andrahandsuthyrning. Men har inte ett problemkomplex hamnat helt i skuggan här?  Berlin utmålas exempelvis ofta som en framstående hyresstad. Alla hyr sin lägenhet, och det stämmer att detta är en vanlig upplåtelseform som passar med stadens kulturella och fattigdynamiska image. Men Berlin är samtidigt en ägandestad. Det är ju det faktum att äganderätten till lägenheter är så stark och etablerad som skapar en uthyrningsmarknad. I flera av de attraktivare områdena i Berlin ägs lägenheterna dessutom av enskilda, en utveckling som understöddes kraftfullt under 1990-talet. Eigentumswohnungen är en investeringsform. En sekundär fråga är sedan om du som egendomsinnehavare också bor i din egen lägenhet eller inte.

I Stockholm är det bostadsrätten, denna egentligen svaga ägandeform, som utgör en förbisedd orsak till problemen. Bostadsrättens kollektiva ägandeform, föreningsansvar och uppsjö av inskränkningar har skapat en olycklig låsning. Bostadsrättens historia, att det faktiskt är en kooperativ upplåtelseform, med sina starka sociala ideal om gemenskapsboende är i själva verket en hämsko för bostadsmarknaden. Bostaden som investeringsobjekt och bostaden som hem måste kunna skiljas åt. Det görs i det flesta andra storstäder i Europa.  Med ägandelägenheter skulle det inte bara komma ut fler hyreslägenheter på Stockholms bostadsmarknad. Hyresgäster skulle då också i förlängningen få del i lägre räntor och allehanda avdrag istället för att som nu vara hopplösa losers som betalar för sitt eget boende via hyresavin och för andras boende och renoveringar via skattesedeln.

Det är bostadsrätternas begränsade ägandeform som bör angripas, den håller på att fullständigt lamslå Stockholm. Men det är förmodligen politiskt självmål av högsta rang att ta sig an denna mission. Det är mer troligt att nästa prisfall på bostadsmarknaden kommer att se ett nybildat populistiskt Bostadsrättsparti som får egen majoritet i stadshuset.

Jag kan fatta att Fastighetsägarna gärna vill få oss att tro att marknadshyror skulle lösa bostadsbristen, men den analysen är minst sagt bristfällig!

Om arbetsbok

Arbetsboken skrivs av mig, Håkan Forsell. Här testar jag fältrapporter, tankar och utkast framför allt utifrån mitt arbete som urbanforskare och historiker. För att läsa och ladda ned längre artiklar och bokmanus besök min hemsida, www.hakanforsell.se
Det här inlägget postades i Stockholm, Sverige, Urban economy och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s